Då slötittat på "På spaning med Bridget Jones" nu och blivit påmind om varför jag inte tittar på film.
Liksom.... Alla dessa lyckliga slut. De finns ju inte. Inte någonstans i mitt liv just nu iaf. Hur allt liksom löser sig och blir bra till slut.. Jag sitter ju bara fast i mitten av en film med alla misslyckanden och all skit. Och jag tkr det börjar bli tjatigt faktiskt, vill komma till slutet av filmen nu... Där det visade sig att det visst inte va så illa. Där allt löser sig. Där man får bli lite lycklig och där man slipper vara ensam...

Jaja. Nu ska jag väl snart sova iaf och försöka bli frisk tills imorgon....

"Everything will be ok in the end
If it's not ok, it's not the end..."